Japan 2001




Ett mer spännande land att ha utställning i finns icke enligt mitt tycke, ett land som har en keramisk tradition som genomsyrar hela samhället. Inte bara pottmakarnas roll är viktig utan alla hantverkare har sin givna plats i det Japanska samhället.

Jag blev inbjuden att ha en utställning på Svenska Ambassaden i Tokyo, med vernissage i mars 2001. Och som vanligt var inte några av de alster jag hade tänkt visa, med till Japan, utan det blev nytt, om och om igen och efter ett par månaders experimenterande och ett par ugnar mindre, var 7 lådor skeppade till Japan.



----------------------------------------------------------------

Invigningen var en relativt nervös historia med tal av Ambassadrisen, Pressattaché Kaj Reinius och undertecknad. Det hela avlöpte dock väl, Japaner är såååååå vänliga.





..

Tidningen PEN fick till en mittsida


Vi bodde på ambassaden och fick uppleva ett Tokyo som stog i full vår-blom.




En höjdpunkt var besöket i Hamadas verkstad, märklig man som tillsammans med Bernard Leach ändrade begreppet hantverk till konst och konsthantverk. Hamada hade som mest 40 drejare som jobbade och fyllde den stora ugnen.

-Några bilder på Hamada och hans ugn-

.

.

----------------------------------------------------

Vid en "normal" middag i Japan kan upp till 15 fat och skålar användas. Tar man det gånger 4 personer gånger frukost, lunch och middag, så går det åt keramiska alster.

.




Och då förstår man att det finns hela byar, där kanske 50 är keramiker samlade, från början, runt "Kiln-owner" alltså den som hade byns ugn. Idag har de flesta sina egna och samlas ibland runt Anagama-ugnen för att festa / bränna.



Jag träffade också ett par Japanska Mästare och samma tanke finns hos alla som drejar, en 12000 år gammal teknik som egentligen ingen ändrat på sedan början, och alla gör fortfarande "samma" kruka........................
.
______________________________________________________________________